MarathonMatilda

Vilodag idag igen. Och vet ni vad? Jag upplever helt nya känslor. Blandade känslor. Som jag jobbar med att sortera. Jag kan nämligen inte riktigt avgöra om de är positiva eller negativa. I ett försök att sätta namn på det som rör sig i mitt huvud har jag kommit fram till tre ord: träningsstress, träningspanik och träningspepp.

 

Jag känner mig stressad över att jag inte tränat på två dagar. Men jag kan inte komma fram till om jag är stressad på ett bra eller ett dåligt sätt. Hur vet man ens det? Imorgon blir det i alla fall någon form av träning. PT:n är fortfarande drabbad av mancold så jag antar att jag får ge mig ut på egen hand. Sen måste jag klämma in två pass till under torsdag till söndag för att komma upp i mina tre pass. Kanske får bli korta rundan på söndag igen. 

 

Är det någon som förstår vad jag menar? Som kanske kan hjälpa mig att sortera det här? Är det kanske en rädsla att misslyckas? Eller att jag ska tackla av nu när allt börjat så bra? En sak vet jag i alla fall, och det är att jag är LIVRÄDD att drabbas av samma förkylning som Erik. Måtte jag slippa.