MarathonMatilda

Första passet utan PT och tre tips
Lördag! Hurra! Jag har sprungit korta rundan utan PT. Eller ja nästan korta rundan. Jag kunde inte för mitt liv förstå hur rundan plötsligt kunde vara 700 meter kortare än sist. Tills jag pratade med Erik och han upplyste mig om att jag inte sprungit riktigt rätt. Jag missade visst en liten omväg i början. Lite för ivrig helt enkelt. Hur som haver är jag ändå nöjd med prestationen. Särskilt med tanke på att jag vaknade upp lite bakfull imorse. Och rökte ungefär hundra cigg igår.
 
 
 
Som den rutinerade löpare jag är nu när jag sprungit ensam vill jag dela med mig av tre tips. Se det som en liten present, en liten påse lördagsgodis.
  1. Drick inte öl dagen innan löptur. Det blir liksom motigare då.
  2. Run to the hills med Iron Maiden är livets i särklass bästa springlåt. Den är nästan för bra. För man vill springa jättefort och tar ut sig alldeles för mycket. Jag borde flytta den längre bak i spellistan.
  3. Drick öl dagen innan löptur. Du känner dig aldrig så duktig som när du tagit dig ut trots en liten bakfylla. Plus att du kombinerar fest och hälsa. Du är en übermänniska.
Bjuder på en übermänniska utan filter här nedan. Kommer jag alltid bli röd i ansiktet? Hur vältränad jag än blir?
 
 
Pt'n har ordet
 
 
Jag tycker vi har fått till en bra start på projektet! Matilda är både mer pepp inför och under träningspassen. Under söndagens pw sprang hon runt och gjorde hoppsasteg medan jag gick och tjurade över att gång är det tråkigaste jag råkat ut för sen klick-cigaretter.
 
Som jag ser det är det tre saker vi måste jobba med för att klara Stockholm marathon:
 
1. Mental styrka
2. Styrka
3. Kondition
 
1&2 är 90% av innehållet i träningen. Kondition har vi tid att bygga men om motivationen sviker så blir inte passen genomförda och om kroppen är svag så går den sönder och då blir det inte heller nån träning som kan skapa kondition. Jag försöker variera passen så att träningen inte ska bli enformig. I veckan impulsköpte jag en liten fotboll. Om vi måste hjälpas åt att sparka bollen framför oss på lite stigar blir löpningen mer varierad och det kommer att utmana de mindre musklerna mer än att bara nöta seg löpning på platt asfalt... tror jag. Egentligen killgissar jag lite som vanligt. Det är det bästa med att vara PT åt MarathonMatilda – hon verkar lita blint på mig och låter mig lägga upp träningen precis som jag vill!
 
Ha en bra helg och om ni får möjlighet så kolhydratsladda gärna. Öl är en bra källa!
 
PS. tog en rätt bra bild på fröken i fråga i helgen:
 
 
Torsdagspasset: löpning, styrka och en boll?
 
 
God kväll kompisar! Ni som orkat läsa rubriken och trycka play på videon ovan har förmodligen redan förstått att jag tränat nu igen. Sprungit närmare bestämt. Och kört lite styrka. Jag var så JÄVLA TRÖTT efter jobbet. Nästan som om jag var på väg att bli sjuk. Så jag åt två salamimackor jättefort och lade mig på soffan och sov. Men så tog jag mig i kragen och tog mig ut ändå. Med pepp från PT förstås. 
 
Jag hade runkeeper igång under hela passet (även när vi stannade för styrkeövningar), så tiden blev inte den bästa. Men rätt härlig runda ändå:
 
 
Jag är ungefär 50 procent skeptisk/50 procent övertygad om att jag någonsin ens ska palla springa en mil. Mitt flås är under all kritik och mina muskler har legat i dvala rätt länge. På lördag ska jag springa korta rundan igen, jag är uppriktigt nyfiken på om jag kommer att visa några framsteg. Rörigt inlägg från ett rörigt huvud som sitter fast på en rätt fabulös tjej. Notera jackan som hängt med sedan jag gick i idrottsklass(!!!) i högstadiet: