MarathonMatilda

WHAT!? PT-FREDAG!
 
Länge sen det var en PT-Fredag nu. Förkylningen vi dragits med är lätt en av de mer seglivade jag varit med om, men nu verkar det värsta hostats, snutits och slemmats ut och vi är tillbaka på träningsplanen igen.
 
Upplägget med en mjukstart under hösten funkade riktigt bra och nu ökar intensiteten till fyra pass i veckan med en högre belastning. Jag och Matilda har försökt hitta en 1-10-skala på trötthet. Under hösten har målet varit att ligga mellan 7-8 och nu under våren är tanken att vi ska snudda vid 9-10 på de mer krävande passen. Något som jag inte riktigt hittade en lösning på under hösten var motivationen. Det var mörkt, vi var trötta, varje träning kändes mer eller mindre som ett måste och den där träningsberoende-känslan infann sig inte som den brukar efter några veckors träning.
 
När vi kom igång efter förkylningen började vi med att springa en testrunda av Skansen-loppet på 5 km tillsammans med ett 60-tal andra löpare. Plötsligt så fanns suget efter träning där! Senare samma vecka sprang vi Park Run i Hagaparken och det blev supertydligt hur motiverande lite smålopp och träning tillsammans med andra är! Nu hoppas vi på att det här drivet sitter i och att vi får hålla oss friska. Det är 134 dagar kvar till Stockholm marathon och då jävlar ska vi vara förberedda!
Jag lever!
Jag har varken somnat, dött eller givit upp. Jag har bara drabbats av mörker, mancold-light och extrem tröttma. Victor och Fredrik, ni kan stoppa ner era femhundringar i fickan igen, jag kommer att behöva dem den 2 juni när jag springer i mål. 
 
Så, marathonet är on. Träningen är sedan förra veckan lite eftersatt. Men det kommer igen. Nu ska jag baka lussebullar!
 
 
PT-fredag på en lördag, världen är upp och ner
 
 
Bästa dagen på veckan är äntligen här och den här dunderveckan levererar jag ju två ”PTn har ordet” så då känns det rimligt att jag gör andra inlägget idag istället för den sedvanliga fredagen.
 
Vi satte upp en utmaning förra månaden med squats och armhävningar varje dag. Matilda klarade typ halva månaden och jag betydligt mindre av den. Kändes som att jag bröt ner utan att hinna återhämta kroppen så lärdomen från det är antagligen att ha lättare uppgifter om man ska göra något varje dag.
 
När vi satte igång maratonsatsningen 18e september så gjorde vi lite mätningar på vikt och omkrets och BMI. Idag ska vi göra det igen för att se om det har hänt nått med siffrorna. Anledningen till det, mer än för att det kan vara kul att bli mer fit är att jag tänker att det känns onödigt att behöva slita runt på massa vikt i fett i 4,2 mil. Under ett maraton ska man sätta i och lyfta upp foten x antal tusen gånger och då tror jag det är tacksamt om dom stegen är så lätta som möjligt. Resultatet? Tror det hänt en hel del för Matilda och förhoppningsvis lite grann för mig, men det kommer nog Matilda skriva om.
 
Trevlig helg!