MarathonMatilda

Hur går egentligen novemberutmaningen?
Minns ni novemberutmaningen? 40 squats och 10 armhävningar om dagen hela november. Har ni kört? Jag kan ärligt säga att jag bara klarade mig halvvägs. Någonstans runt 14:e november slutade jag bara. "Glömde". Sen skulle jag sätta igång igen, och då fick jag ont i knät, så nu vågar jag inte längre. Det låter som en dålig ursäkt, men det är faktiskt sant. Jag känner mig lite lite lite värdelös, men också lite stolt över att jag gjorde 14 x 40 squats. Vet ni hur mycket det är? Massvis! Armhävningarna fick ju stryka på foten på grund av min onda axel, så där har jag inte så mycket att skryta med.
 
Hur som haver: 560 squats i november är bättre än 2 i september, det har jag alltid sagt.
 
 
 
 
En lista med rekord och inspiration!
Oj, fem dagar utan livstecken. Har jag givit upp? Har jag skadat mig? Har jag slutat träna? Nej, nej och åter nej. Jag har inte givit upp, jag har inte skadat mig och jag har tränat på som vanligt. Jag har bara drabbats av klassisk hösttröttma och orkar bara det allra nödvändigaste. Då faller bloggen i glömska. Instagram är mer levande. Där levererar jag squat-filmer på löpande band. Novemberutmaningen lever nämligen i allra högsta grad. Hittills har jag gjort 40 squats om dagen i 8 dagar. Ska ju egentligen även göra 10 armhävningar om dagen. Men på grund av en strulig axel har de hamnat lite på paus, kanske får spara dem till december. 
 
Så, vad har hänt sedan sist? Låt oss göra en lista. Jag älskar listor. 
 
  • Jag har slagit rekord i distans. Sprang 6 km i måndags. Fantastiskt stolt. 
  • Jag är inspirerande. Sen jag började det här projektet har tre av varandra oberoende personer berättat hur jag inspirerat dem till att börja springa. Det gör mig glad. Och gör det än mer omöjligt för mig att backa.
  • Jag har slagit rekord på korta rundan. Alldeles nyss faktiskt. Tog en lunchrunda. 23:44 minuter. Jag är tyvärr inte alls fantastiskt stolt. Var tvungen att stanna upp och gå flera gånger. Mådde illa. Kände mig värdelös. KAN bero på att jag tog ut mig nå jävulskt första kilometern. Hur som helst. REKORD!
Korta rundan-rekord. PT-Erik sa att jag borde klara det på under 6:40 min/km, vem är jag att vara sämre än så?
 
Såhär såg jag ut efterå, alldeles nyss alltså. Trött och lite arg. Bättre känsla nästa gång.
 

Såhär ser det ut på min instagram just nu. In och kika vettja!
 
 
 
Sent omsider: PT-fredag!
 
 
Yeay Fredag! Har inte kommit på något att skriva om och varit rätt slut idag, så istället för gymmet tränade vi hemma. Jag spelade in en liten film med några av mina favoritövningar som jag gillar att köra när jag inte har tillgång till gym. Ha en bra helg!