Min käre PT har gått och blivit förkyld. Klassisk mancold. Så igår fick jag springa själv. Jag gav korta rundan ett nytt försök. Den här gången sprang jag rätt och kunde därmed jämföra tiden med första gången vi sprang. Innan jag presenterar min fantastiska prestation vill jag bara säga en sak: SATFLÄSK vad stolt jag var över mig själv igår när jag tog mig ut. Vi flyttade nämligen hela helgen, så jag hade burit massvis med kartonger och hade dessutom träningsvärk efter fredagens gympass. Som om inte det vore nog så bjöd Stockholm på äkta pissväder igår. Det var snålblåst, pissregn och grådask. Men skam den som ger sig – ett missat träningspass är inget träningspass. Det har jag alltid sagt. Så hur gick det då? Jo det ska ni få se. Överst ser ni tiden för första gången vi sprang korta rundan för två och en halv vecka sedan, och underst ser ni gårdagens tid. Jag tar mig framåt...
2 kommentar(er)
